Förutom
våld mot barn (i alla former), krig, svält och annat elände AVSKYR jag
kladd. Många förväxlar min avsky mot kladd med bacillskräck. Stor
skillnad. STOR! Nys och hosta gärna i mitt ansikte men kladda för
helvete inte! Jag tvättar händerna konstant. Ibland tvättar jag händerna
efter att jag smörjt in dom med handkräm bara för att dom känns
kladdiga. Att få kladdiga barn är en prövning men jag tror att jag
lyckats överföra avskyn på sexåringen. Han verkar inte heller klara av kladd och jag håller tummarna...
Första
plats på äcklellistan ägs av ostkrokar. Dessa uslingar ger mig
rysningar! De är goda och jag förtär dom gärna så länge jag kan äta dom
med tandpetare eller gaffel. Finns inte de hjälpmedlen att tillgå står
jag över. Lyckan vet inga gränser då jag ser sonen rota efter tandpetare
när en skål ostkrokar ställs fram. Arv när det är som bäst!
Glas
ger mig stora hurven. Jag omformulerar mig; fingeravtryck på glas ger
mig stora hurven. Fingeravtryck betyder kladd. Jag dricker alltid ur
mugg. Jag kan drista mig till att dricka ur glas när jag är bortbjuden
och i sällsynta fall dricker jag champagne ur glas. Men notera då att
jag noga håller det i foten och dricker från samma munavtryck (för att
inte kladda ner förstås). Jag skiter i andras nedsölade glas, bryr mig
bara om mitt.
Skräcken
är när någon kommer och fyller på mitt vinglas och LYFTER UPP DET I
KUPAN (med sina kladdiga fingrar). Tack för det televerket. Tack för att
du kladdade ner mitt glas...
Våtservetter
är Guds gåva till mig. Jag tvekar inte att hasa fram dom och bli inte
förvånad om jag av bara farten även torkar av dina händer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar